Nelly Sachs
var en kista ditt gömställe
Överlevnad andades in - och ut -
för att försena döden -
Mellan fyra bräder
låg världens lidande -
Därute växte minuterna fulla av blommor
på himlen lekte moln -
Till minne av förintelsen
Idag tänker vi särskilt på förintelsens offer, på de efterlevande och hur omvärlden kunde stå så ovetande inför det uppenbara. Läs mer här.
Brahms!
BIS-SACD-1353
Så här i slutet av en arbetsvecka gäller det att slappna av, lägga alla måsten åt sidan och försöka hitta det där inre lugnet som är så nödvändigt. Idag blåste det snålt och en råkall kyla kröp ända in i kroppens innersta ben. Jag har gjort mitt bästa: letat fram juleljusen igen, lagt mig i ett varmt, doftande skumbad och satt på den cd-skiva som jag just nu helst av allt lyssnar till: Martin Fröst, Thorleif Thedéen och Roland Pönttinen som spelar Brahms. Det första är två sonater för piano och klarinett. F-moll och E-dur. Sedan kommer den vidunderliga trion i A-moll. Alltsammans är som gjort för att sinnet ska nå andra dimensioner och andra djup ska penetreras. Martin Fröst har jag skrivit om tidigare i bloggen. Här är han tillsammans med två andra musiker som båda hör till de absolut bästa man kan få lyssna på i det här landet. Pianisten Roland Pöntinen och cellisten Thorleif Thedéen. Så mycket bättre än det blir på den här skivan blir det inte. Det är fantastisk musik och fantastiskt musikaliskt. Medicin för trötta själar - nu fortsätter jag att lyssna!
Feministiskt Forum
Läs mer här!
Petras utställning
hittar ni hennes blogg här!
Moderna Muséet och andra
Det är som att vissa saker har tagit kliv tillbaka. Jag ska betala in min medlemsavgift till Moderna Museets vänner (det hade jag i och för sig gjort i alla fall). Det är ett sätt att köpa den frihet jag haft nu ett tag och som jag vant mig vid. Skillnaden blir att jag får svårare att få med mig någon som inte är lika mycket freak som jag på konst och utställningar. Nu har det varit en period när jag kunnat stämma träff med mina vänner på Moderna, hur fattiga eller hur ointresserade av konst de än har varit. De har alla tyckt att det varit trivsamt att träffas där, att går runt och titta, förfasa sig och förtjusa sig över ett och annat. Men se nu blir det inte så. Den friheten är över, åtminstone 4 år framåt. Nu får jag ringa mina likasinnade, de som redan har konsten i blodet och skulle gå dit med eller utan mig. Så är det bara och det är sorgligt. Konsten har åter blivit elitistisk. Förpassad tillbaka till regioner som är tillgängliga för dem som redan är intresserade, för dem som redan njuter av allt detta som går under det prestigefyllda namnet "kultur". Sen kan vår kulturminister sitta där och påstå att besöksfrekvensen på våra muséer inte har med entréavgifter att göra, utan med utställningars kvalitet. Hur vågar hon?
2007
Vi kommer oss inte längre än till balkongen! Våra katter är fortfarande rädda för fyrverkerier. Så det blev bara detta!