18 oktober 2006

18 oktober 2006

Det är mörkt på ett mer påtagligt sätt den här hösten. Jag möter dagligen människor som känner stor oro inför framtiden. Många känner sig lurade på den borgerliga politiken som skulle vara arbetarvänlig. Definitionen på arbetare tycks vara höginkomsttagare. Vad händer om jag blir sjuk? Arbetslös? En hel del av dem jag arbetar med kommer aldrig att klara sig på samma villkor som de flesta andra i konkurrensen om jobben. Det är klart att oron är stor nu när alliansen visar sitt rätta ansikte. Själv är jag också orolig. Men mest arg. Det borde inte vara möjligt att människor som begår kriminella handlingar ska få sitta vid makten. Ett illavarslande tecken är också att av 4 kriminella var 2 kvinnor. De fick gå. Männen, varav en är finansminister, får vara kvar.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback