kassandras dagbok

Idag har jag stått i semmelkö. Det är första gången sedan jag gick i folkskolan och stod i semmelkö på barnbespisningen i Burträsk. Semmelkön nådde ut på Odengatan och den ledde in till Annikas konditori som tillsammans med någon semmeltillverkare på söder fått utmärkelsen som innebär att det garanterat är Stockholmarnas bästa semlor man kan köpa här.  När jag väl lyckats komma över dessa åtråvärda bullar vandrade jag ut på stan och besökte några välrennomerade antikvariat på Drottninggatan. Jag var på jakt efter Margareta Renbergs enda diktsamling, som inte går att köpa i nyskick eller begagnat skick någonstans numera. Den gick inte att köpa på antikvariat på 80-talet. Hittade förstås ingen nu heller. Och varför nu detta intresse för Margareta Renberg? Ja i går kväll stötte jag på en dikt av henne hemma hos en väninna till mig. Och nu tänker jag försöka leta reda på resten av diktsamlingen. Om det nu går. Och semlorna då? Hur blev det med dem? Ja tack. De smakade alldeles alldeles underbart gott. De godaste jag ätit faktiskt.

Idag såg jag fågeldrottningen. Hon stod vid strömmen och såg till att våra bevingade vänner skulle överleva vintern. Det var vackert med alla fladdrande vingar i luften. Och modigt av henne i dessa dagar när tidningarna så gott som dagligen innehåller artiklar om hur fågelinfluensan får fäste på kontinent efter kontinent.

Bilden tog jag i mars 1975. Detta var i Faschings barndom. Det var hela tiden osäkert med ekonomi för stället. Musikerna spelade för det mesta på "dörren". För att få ha ett ställe man kunde kalla sitt. Det var en slags under-ground-känsla, som nu är ett minne blott. Med på bilden är Lasse Werner, Nisse Sandström och Ivar Lindell.

Det är tur att bilderna är daterade. Och om de inte är det alla gånger så står det alltid datum på negativen, så det går att få fram. Jag har ett projekt: Att scanna in alla bilder som det är något med och sedan lägga dem på dvd. Men jag har bara börjat. Och lådorna är många. Å andra sidan gör det ingenting att det tar tid. 

Med Odetta och BB King presenterar jag härmed min nyinköpta scanner!!! Det är fantastiskt roligt och jag är mycket nöjd med att äntligen ha kommit mig för med detta. Jag har ju ett förflutet som fotograf och har naturligtvis många svartvita bilder i mina lådor. Mest ifrån jazz- och blues-scener i världen. Nu kan jag förvandla dessa bilder till digitala sådana och därmed blir de hanterbara. Bilden på Odetta och BB King tog jag på en jazzfestival i Umeå 1973. Jag är glad att jag fick tillfälle att träffa dessa fantastiska scenpersonligheter så tidigt på min fotografiska bana. De har satt sina spår.