Eftertankar

Nu börjar det närma sig. Årets storartade helger. Julen. Och Nyåret. Det är tid för tillbakablickar. Tid för summeringar av olika slag. Även om jag tycker att jag varit en slapp bloggare senaste månaderna betyder ju inte det att ingenting har passerat av intresse i min tillvaro. Snarare är det tvärt om. Det har varit så många saker att jag inte hunnit med annat än att vara med om dem. Jag pratar om kultur nu. Och kanhända mest om musik. På olika nivåer och olika genrer. När jag tänker tillbaka är det två riktigt stora musikaliska händelser som sticker ut från de övriga och dessa två händelser har ägt rum denna långa, mörka, regniga och kyliga höst som nu har övergått i någon slags medelhavsvinter. Den första händelsen var Ragnarrök på operan i september. Katarina Dalayman, så strålande outhärdligt skön som Brünnhilde var oförglömlig, men hela uppsättningen på operan var fantastisk. Jag gick på Alvedon den kvällen, hade feber och var riktigt sjuk, men jag ångrar inte en sekund att jag släpade mig dit. Väl där med en plats långt fram i salongen satt jag trollbunden och 5 timmar kändes som ingen tid alls!

Nästa begivenhet var av det källarmässiga slaget. På Forum. 29 november hölls en hyllningskonsert till Korngold 50 år efter hans bortgång. Det jag hört av Korngold tidigare var det, som han var mest känd för; filmmusiken och "Die tote Stadt". Av detta hade jag inte förstått hans storhet. Men där på Forum spelades hans kammarmusik och det var som att stiga in i nya musikaliska dimensioner. Oerhört. Det här kan man läsa på Forums hemsida:

Erich Wolfgang Korngold
Hyllningskonsert 50 år efter hans bortgång.
torsdag 29 november 2007 kl. 19.30
Hyllad av jublande europeiska publikskaror och samtida storheter som Mahler, Strauss och Puccini, spåddes Erich Wolfgang Korngold gränslös ryktbarhet och berömmelse som sin tids Mozart. I samband med Nazitysklands utbredning drevs han emellertid bort från Wien. Han fann en fristad i Hollywood där han levde och verkade som filmkompositör. Kvällens konsert ger en hissnande glimt av ett alternativt perspektiv på 1900-talets musikhistoria.

Was Du mir bist? op22:1 (1928/29) Mariettas Lied ur Den döda staden (1920)och Ich ging zu ihm ur Helianes under (1927)

Violinsonat op 6 (1912)

Svit för två violiner, violoncell och piano vänster hand op 23 (1930)


Marika Schönberg sopran
Paul Waltman violin
Tobias Ringborg violin
Daniel Blendulf violoncell
Maria Rostotsky piano
Bengt Forsberg piano

Jag har inte hittat några riktigt bra inspelningar efter den här kvällen. Inte någon som ger samma tryck, samma intensitet som kvällen på Forum. Idag hittade jag en skiva på Mega med liknande musikaliskt innehåll som Forums konsert. Men i julhetsen är det omöjligt att ställa sig att lyssna, så jag väntar till mellandagarna. Samtidigt hoppas jag att dessa musiker som framförde denna fantastiska musik på Forum också kan komma att spela in den. Gärna med  sopranen Marika Schönberg som kom raka vägen från Tyskland för att sjunga den kvällen. Det är min önskan inför nya året det.

Kommentarer
Postat av: Margaret Axell

Ja, visst är det märkligt - att fem timmar Wagner inte känns som "en lång tid". Det har jag också upplevt.
Katarina Dalaiman hörde jag för väldigt länge sen på musikfestivalen i Piteå........ Visst förstod vi då, att vi skulle möta henne igen.
Och Korngold, ja, jag känner bara Die tote Stadt, men bodde jag närmare "stan" skulle jag gärna vilja gå med dig till Forum. /M

2007-12-30 @ 16:15:06
Postat av: Paul Waltman

Hej! Kul att du gillade vår Korngoldkonsert!Ville bara tipsa om att jag och Bengt Forsberg har spelat in violinsonaten.Den kommer att släppas på skivbolaget Daphne Records senare i vår.På skivan finns också en liveupptagning av Korngolds violinkonsert som jag spelade med Radiosymfonikerna i Berwaldhallen 2006.Mvh Paul W

2008-03-16 @ 18:38:37
Postat av: Kassandra

BRA! Den ska jag hålla utkik efter!Ser fram emot den!

2008-03-17 @ 09:06:44

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0