kassandra50

 Gennadij Ajgi dog 21 februari 2006. Den svenska utgåvan av "Samtal på avstånd" kom 2008. Det har dröjt till nu innan jag har läst den. Boken innehåller essäer, intervjuer och dikter, samlade för att belysa ett av den ryska moderna lyrikens starkaste författarskap. Ajgis texter trycktes och spreds först utanför Sovjets gränser, i sitt hemland fick han långa perioder verka underjordiskt. Det dröjde ända till 80-talet innan han fick se sina texter tryckta på ryska. I Sverige fick vi bekanta oss med hans texter i skarven mellan 80- och 90-tal, först genom publiceringar i tidskrifter, dagspress och antologier, därefter genom Hans Björkegrens insatser som uttolkare/översättare av hans dikter i diktsamlingen "Tystnad, snö" 1994 och diktsamlingen "Veronikas häfte" som utkom på svenska 2005.

Texterna i "Samtal på avstånd" är översatta till svenskan av Annika Bäckström, Mikael Nydahl och Gunnar Waerness. När det gäller dikterna är det inte enbart översättningar, det är naturligtvis också tolkningar det är fråga om.

Med den här boken får jag som läsare en en unik inblick i författarens livsvilkor, jag får höra Ajgis egen röst om poesin, om förhållandet till Pasternak, jag får en bild av hur det var att ha tjuvaijsiskan som sitt modersmål men sedan ändå välja ryskan för sitt poetiska språk. Bokens olika avdelningar vävs samman så att en helhetsbild framträder, där dikterna ingår en slags pakt med essäerna och intervjuerna. Ajgis minnestext över Celan är en text jag inte kan eller vill göra mig fri ifrån. Den svenska utgåvan av "Veronikas häfte" kom innan alla texterna var färdigställda. De som inte fanns med i den utgåvan finns nu här i "Samtal på avstånd". Dessa dikter + Veronikas häfte hör till det mest anmärkningsvärda som skrivits av en poet i modern tid. I ett avslutande Appendix finns en text av Ajgis syster, Eva Lisina, "Ett stycke bröd" med. Omistligt, då det ger en utomståendes skildring av barndomsvillkoren.

Om Ajgi har jag skrivit tidigare här.
Här finns en artikel om boken.