kassandras dagbok

Idag är första dagen på mycket länge som jag stigit upp ur sängen och känt energin liksom sprida sig genom hela kroppen! Jag har en vecka kvar att jobba. Men det är en helt annan sak. Nu kan jag tänka framåt och just här och nu.  Jag har mig själv att fundera över och alla idéer som faktiskt lagrats någonstans kan få poppa upp och ta form! Det gör att jag känner mig oerhört rik och mycket privilegierad. Och tacksam att livet vänder! Jag tänker baka en is-chokladkaka och ta med till grannarna när vi ska titta på VM i fotboll. Nej jag vet ingenting om fotboll. Men ändå.

Biblioteket i mitt liv har i över 25 år varit det lilla Valstabiblioteket i Märsta. Det är dit jag gått både i jobbet och privat. Det är där jag fått all tänkbar hjälp när det gällt att hitta till de där speciella läsupplevelserna som jag traktat efter. Jag flyttade ju för snart två år sedan hit till Solna. Med annat har jag ganska enkelt kunnat släppa banden. Men biblioteket, det har jag hållit kvar. Jag t.o.m. lånar där ibland. Det blir ju lite bökigt när jag lånar stora tjocka konstböcker att frakta dem till och från Märsta. Inte bara bökigt, det är ju lite larvigt också. Det får vara någon måtta med allt. Jag kommer  fortsättningsvis att gå dit då och då. Men det ska jag göra i jobbet. För idag bestämde jag mig. Jag gick in på Solna Stadsbibliotek för första gången. Jag har gått lovar kring det. Kikat in genom de stora glasfönsterna. Men avhållit mig. Det har känts som att vara otrogen på något vis om jag skulle ha gått in där. Men nu är det gjort, jag har ett nytt lånekort och har vandrat omkring i detta ofattbart stora bibliotek! Det har 3 våningar med stora resurser. Och det fanns en trevlig bibliotekarie som så vänligt visade mig till rätta. När jag hittade till lyrikhyllorna trodde jag nästan inte mina ögon! Att det fanns så mycket lyrik på ett enda ställe! Och så mycket noter! Som jag också kan få låna! Jag har börjat försiktigt. Jag lånade två böcker. Och två cd-skivor. Bara för att inte verka alltför ivrig. För jag är helt övertygad om att jag vill att mitt  förhållande till detta nya bibliotek ska vara länge länge. Och då får jag ta det lite lugnt i början.

Hektiska dagar. Det betyder att vi närmar oss maj med stormsteg. Och innan jag vet ordet av är det sommar och juni och några veckor som kallas sommarlov och då är det meningen att jag ska hinna allt, jag menar precis allt, som jag inte hinner resten av året. Det är helt enkelt inte klokt egentligen. Men jag tycks aldrig kunna göra någonting åt denna lagbundna årscykel! Om det nu vore så att jag kunde se på mitt arbete som vore det meningen med livet, ja då kanske det skulle vara annorlunda. Nu är inte mitt arbete mitt huvudsakliga livsinnehåll. Det är inte det. Kanske är det bäst att jag försöker inse det nu när jag är en mogen dam. Så att jag verkligen försöker göra något av de saker som jag betraktar som mina absolut tyngsta skäl att fortsätta att gå framåt i detta livet. eller också får jag lov att inse att det inte blir bättre än så här. Och att det är gott nog. För egentligen har jag inte så mycket att beklaga mig över. Egentligen.

Ett stort grattis och ja må han leva till min pappa som idag fyller 77 år! Nej han kommer inte att läsa den här bloggen, så jag har såklart ringt och sjungit per telefon. Pappa är lite långt borta bara, han bor i Byske i Norra Västerbotten. Det är fint att ha en pappa i livet. Vi umgås mest per telefon men jag hoppas att han kan komma hit ner lagom till Elitloppet. Jag försöker peppa honom så gott jag kan för han gillar trav och Elitloppet är något mycket speciellt i travvärlden. Dessutom skulle det vara väldigt roligt om han kunde komma och hälsa på oss i vårt nya hem. Han har ju aldrig varit här. Jag tror han skulle tycka om det. Även om det är "storstan" för honom.

Error! Någon äter upp det jag skriver i min huvudblogg i dag. I vart fall kan man inte se det jag har skrivit. Bekymmersamt. Har jag skrivit något olämpligt kanske? Eller publicerat något jag inte borde ha gjort i bildväg? Jag hoppas det ordnar upp sig.